Vad håller regeringen på med?

Det här är min analys:

I vårändringsbudgeten för 2016 har budgeten ett underskott på 19 miljarder, som alltså måste lånas. Detta vore kanske inte så anmärkningsvärt om det inte vore för att vi är mitt inne i en högkonjunktur. Skälet till att staten inte lyckas gå plus trots högkonjunktur är flyktingkrisen förra hösten. Vi har alltså i grunden haft tur att flyktingskrisen inträffade samtidigt som vi är mitt i en högkonjunktur. Men en högkonjunktur håller aldrig i sig, och flyktingkostnaderna är inte slut bara för att antalet asylsökande nu ligger mycket lägre. Det är ökningshastigheten av kostnaderna som stannat av i och med att vi nu tar emot färre asylsökande (fast kostnaderna ökar såklart fortfarande eftersom vi fortfarande har ca 2000 asylsökande per månad). Men den största delen av kostnaderna för flyktingmottagandet förra hösten ligger fortfarande framför oss, dels den månatliga kostnaden för alla som väntar på beslut och dels etableringsbidrag och allmän välfärd för alla som får uppehållstillstånd.

Frågan är nu hur länge turen kommer hålla i sig, dvs. hur länge högkonjunkturen kommer bestå. Dessutom är det viktigt att komma ihåg att BNP-siffrorna är dopade. En stor del av BNP-ökningen sedan förra året består av ökad offentlig efterfrågan, dvs. det är statens ökade utgifter för flyktingmottagandet som skapar arbetstillfällen och fart i ekonomin. Detta är alltså till viss del statsskuldsfinansierad BNP-tillväxt, inte genuin tillväxt av ekonomin i stort.

Regeringen har nu som strategi att med jämna mellanrum hålla pressträffar för att presentera delar ut den budgetmotion som kommer presenteras snart. Syftet med dessa är att inhamra budskapet: ”Sveriges ekonomi går bra och titta hur mycket vi satsar på välfärden.” Målet är såklart redan inställt på valet 2018.

För det första, budgeten läggs  alltid för 4 år framåt, budgeten som snart presenteras läggs alltså för 2017-20. Nästa riksdagsval är 2018, alltså berör 2 år av budgeten som läggs tiden efter riksdagsvalet som gör att alla satsningar som lovas därefter är osäkra. Här har regeringen gjort ett smart drag. Man gör stora satsningar nu (bland annat ”den historiska klimatsatsningen”) som läggs efter riksdagsvalet. Det gör att man kan ge sken av att man satsar jättemycket här och nu, utan att faktiskt behöva göra det – som järnvägsunderhållet till exempel.

Allt pekar på att vi får ett extremt svårt parlamentariskt läge efter nästa val som kommer kräva extrema förhandlingar. Allt som nu lovas efter valet 2018 är alltså högst osäkert, allt man lovar nu kommer man lätt kunna förklara att man behöver omförhandla efter valet. Inget regeringen lovar nu kommer de alltså behöva hålla efter valet.

Dessutom ger det regeringen ett bra kort att spela inför valet. S och MP kommer säkert att gå till val på att fortsätta regera tillsammans. Då kan man konkreta peka på allt man lovat i sin budget för 2019-20 och hota med att om medborgarna röstar bort nuvarande regeringen så kommer dessa satsningar gå förlorade.

För det andra, en stor del av de satsningar som nu faktiskt görs från och med 2017 består av 10 miljarder till kommuner och landsting – detta är ingen nyhet trots att det gång på gång framhålls för att visa på hur mycket regeringen gör. Detta antogs redan i våras i ändringsbudgeten för 2016.

För det tredje, dessa 10 miljarder till kommunerna och landsting ska till stor del säkra välfärden och flyktingmottagandet för kommuner och landsting som kommer få extremt stora kostnader för detta de kommande åren. Till exempel skolan och försörjningsstöd. Men försörjningsstödskostnaderna kommer långt fram i tiden. Alla asylsökande som kom i höstas måste först få sin sak prövad, de som sedan får uppehållstillstånd för då etableringsstöd som betalas av staten i 2 år. Etableringsstödet är statligt finnansierat försörjningsstöd till nyanlända. Det är först därefter som kommunernas kostnader för försörjningsstöd för nyanlända kommer. Alla de flyktingar som kom hösten 2015 kommer antagligen få sitt beslut under 2017, etableringsstödet tar slut och kommunernas försörjningsstödskostnader kommer alltså från 2019 ungefär, dvs. efter valet!

Jag tror att regeringens strategi nu är att hålla landsting och kommuner flytande till valet 2018 genom dessa 10 miljarder som beslutades om i våras för att kunna vinna valet. Ekonomin får absolut inte se ut att vara i kris fram till hösten 2018.

Den delvis låne-dopade högkonjunkturen samt fördröjningar och förskjutningar av kostnader till efter valet 2018 bildar tillsammans en skenbild av att Sveriges statsfinanser och välfärd klarat flyktingkrisen 2018 som ska vinna regeringen en ny mandatperiod.

Låt oss nu också titta lite längre fram i tiden:

Högkonjunkturer håller aldrig i sig och asylmottagandets kostnader kommer  komma som ett brev på posten förr eller senare. Dessutom har vi stora risker på 10-20 års sikt om de flyktingar som kommit till Sverige inte lyckas med utbildning, jobb och ordentlig bostad. Då kommer vi ha extremt stora grupper med dålig utbildning, hög arbetslöshet i dåliga bostäder (utvikning: hur alla flyktingar kommer bo återstår att se då kommunerna just nu bara är i startfasen för att ordna bostäder åt alla. Men klart är att nybyggnation till pressade priset och snabb planering krävs. Det har talats om modulhus på tillfälliga bygglov (upp till 15-20 år tror jag) som kanske är det troligaste. Dessa skulle kunna bli nya utanförskapsområden i områden med stor trångboddhet, dålig tillgänglighet till allmän service och otrevlig miljö (t.ex. nära stora vägar eller inklämt mellan industrier etc. på platser man aldrig skulle bygga andra bostäder). Eftersom dessa byggen kommer präglas av hastighet och att de inte ska stå permanent så kommer säkerligen kommunerna inte göra gedigna grundläggande investeringar runtomkring (bra lekplatser, skolor, cykelvägar, etc.) Slut på utvikning).

Hög arbetslöshet och utanförskap i trångbodda områden bland barnfamiljer och unga män som kommit hit som ensamkommande barn borde få varningssignalerna om social oro och ökad organiserad kriminalitet och gängbildning att ringa högt.

I en lågkonjunktur finns risken att staten kommer vara ovillig att gå in med extrapengar till kommuner och landsting och lånefinansiering kanske inte räcker. Då står vi inför stora nedskärningar i en välfärd som redan är sliten samtidigt som stora grupper är fattiga och utan framtidstro. Om detta kommer nästa mandatperiod eller perioden därefter vill jag inte spekulera om men klart är att den som regerar då kommer ha det mycket svårt. Och tiden därefter kommer stöpa om Sverige i grunden. Vi går en mörk framtid till mötes.

De partier som lyckas anpassa sin verklighetsbeskrivning efter denna nya verklighet och stå utan skuld för tidigare misslyckanden kommer belönas, oavsett om de erbjuder lösningar eller inte. De partier som dessutom lyckas presentera lösningar som klingar med de kollektiva stämningarna kommer belönas än rikligare.

 

 

Annonser

Om erikjboström

Filosof: tänkare, samhällskritisk, jag ristar inga svar i i sten, allt är omförhandlingsbart, ständigt påväg framåt.
Det här inlägget postades i Uncategorized. Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s