ilska vs. bedrövelse

jag blir sällan arg, jag blir sällan arg på hur orättvis världen är och hur bra jag har det på andras bekostnad.

Jag blir bedrövad. Jag skulle inte säga att det verkar passificerande, det ger en stilla, nästan långsam men fast vilja och kraft att försöka bidra till en rättvisare värld.

Men jag kan se fördelarna med ilska, jag kan imponeras av vilken handlingskraft det kan ge.

Annonser

Om erikjboström

Filosof: tänkare, samhällskritisk, jag ristar inga svar i i sten, allt är omförhandlingsbart, ständigt påväg framåt.
Det här inlägget postades i kulturkritik, Politik, privata erfarenheter och har märkts med etiketterna , . Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s