meningen med livet

trodde aldrig att jag skulle om ”meningen med livet”, vad finns det att säga om ett så tomt begrepp?!

Läste Tolstojs bekännelser förra veckan (ja, lyckades slutföra ett projekt), hela boken är ett långt tjatande om meningen med livet och jag känner att jag måste göra en begreppsutredning för mig själv.

”Har livet någon mening?” kan antingen avse om mitt liv har någon mening eller om mänsklighetens existens har någon mening.

”Mening” kan antingen avse ”syfte” eller ”värde”.

Tolstoj tänker uppenbarligen i termer av mänsklighetens existens och han undrar om den syftar till något.

Om man formulerar frågan i termer av ”finns det något syfte med livet?”(oavsett om man tänker i generella epper specifika termer) så har man redan genom formuleringen förutsatt en skapare med en intention och någon form av liv eller något existernade efter eller utanför denna värld.

Livet kan bara syfta till något utanför livet och det kan bara syfta till något om någon utformat det för att syfta till detta.

Konkret skulle det kunna betyda:

Att varje människas jordeliv syftar till att förbereda varje specifik individ för något efter livet.

Att mänsklighetens existens syftar till något högre ändamål. (T.ex. att roa ”gud” eller varför inte som Nietzsche ibland uttrycker sig – att vara en förberedelse för övermänniskans ankomst).

Man kan också med frågan ”har livet någon mening?” undra om det har något värde. Man skulle kunna argumentera för att livet inte behöver ha något syfte, som ett medel för något annat, utan likt ett konstverk ha ett värde i sig. Det faktum att männskligheten existerar/det faktum att jag existerar har ett värde i sig.

Man kan också formulera sig såhär: ”vad är meningen med livet?” och därigenom avse att fråga sig själv ”vad tycker jag är meningsfullt/värdefullt/tillfredställande/roligt att göra med min tid?”. Detta är en mycket banal men säkert den vanligaste förståelsen av frågan om livets mening. Egentligen är det ju inte alls att fråga efter livets mening eftersom man ställer frågan på en sådan nivå att det inte går att skilja mellan ”skenbar meningsfullhet” och ”sann meningsfullhet”. (Eller har jag fel nu?)

Tolstoj fann först ingen mening med livet, och drog slutsatsen att han borde ta livet av sig. Sedan fann han gud och bondens enkla liv.

jag har inget mer att säga

Annonser

Om erikjboström

Filosof: tänkare, samhällskritisk, jag ristar inga svar i i sten, allt är omförhandlingsbart, ständigt påväg framåt.
Det här inlägget postades i Uncategorized. Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s